Blogg

DI-Gasell utmärkelsen i år igen!

Josefine Bendroth - torsdag, december 15, 2016

För andra året i rad blev vi nominerade till snabbast växande företag av DI-Gasell. Superkul tycker vi.

 

Njut av extra energi i vårsolen

John Wikerstål - söndag, april 10, 2016

En mix av alfalfagroddar, böngroddar, rädisgroddar och linsgroddar. Alla nyttigheter samlade på ett och samma ställe.


 

Artikel om Munkagrodden från Food Supply-SE

John Wikerstål - söndag, april 10, 2016

Munkagrodden växer så att det knakar vilket är helt fantastiskt!

Heja heja, mer groddar åt folket!

Ni hittar artikeln här: http://www.food-supply.se/article/view/148907/groddforetag_vaxer_sa_det_knakar#.VS1ySnqpo5h  

Vad händer när man groddar?

John Wikerstål - söndag, april 10, 2016

En intressant fråga som vi tror att inte allt för många känner till svaret på är vad som händer när man groddar? Vad kan egentligen hända i en process där man praktiskt taget bara tillägger vatten?

Frön, bönor, nötter och gryn är skyddade av något som heter antinutrienter. Man kan till och med höra på namnet vad det handlar om, anti nutrient (nutrient betyder näring). Enkelt förklarat binder det antinutrienta ämnet till sig viktiga mineraler och spårämnen. Detta innebär att de inte kan tas upp av vår kropp. Eftersom vi saknar enzymet fytas som neutraliserar antinutrienten.

Vad som händer när vi tillägger vatten är att det antinutrienta ämnet fytinsyra drastiskt minskas. När någongting får gro, i vissa fall svällas, har kroppen alltså en mycket lättare nedsmältningsprocess att hantera.

Man kan göra en liknelse med en fin kista full med guld. Får vi bara i oss fröet har vi bara möjlighet till den fina kistan. Gror vi fröet får vi både den fina kistan och dess värdefulla innehåll. Grodningsprocessen kan jämföras med nyckeln som öppnar kistan.

Inte nog med att fytinsyran och andra enzymhämmare neutraliseras. Groddningsprocessen ökar också näringsinnehållet. Den största ökningen sker bland C- och B-vitaminerna. Ämnet karoten kan i vissa fall öka upp till 8 gånger så mycket. I snitt sägs groddningsprocessen kunna öka de olika näringsämnena med 300 %. Enstaka näringsämnen kan till och med öka med 1200 %.  

Pastörisering

John Wikerstål - söndag, april 10, 2016

Här kan du se en kort film när vi pastöriserar och rengör fröna innan dem blir fantastiska groddar.  

Förvaring av groddar

John Wikerstål - söndag, april 10, 2016

Groddar är kylvara. För bevarad fräschör, smak och näring ska groddar förvaras i max 8 grader, gärna svalare. Rätt förvarade håller groddar i upp till en vecka i kylen, helst i sluten förpackning.

 
 

Ren levande kraft

John Wikerstål - söndag, april 10, 2016

Fröet innehåller den färdiga plantans alla anlag. Det är med andra ord inte att undra på att det ger prov på en oerhörd potential i det ögonblick det börjar att gro. Naturen har gett fröet en koncentrerad kraft för att hjälpa grodden att överleva dess första, ytterst kritiska fas i livet innan den är i stånd att utveckla egna rötter för att själv ta upp näring utifrån. Fröet – ett spanmålskorn, en baljväxt, kärnan från en oljeväxt eller en nöt – innehåller redan i sig en veritabel rikedom av kolhydrater, proteiner och vitaminer. Men när det kommer till liv sker något av ett under.

Förutsättningen är dock en gynnsam samverkan av faktorerna vatten, värme, syre och ljus.

Fuktigheten är den primära utlösaren för groddprocessen. Fukten mjukar upp kornets skal och därmed det förvånansvärt starka skydd som kan bevara fröets groddförmåga i åratal, i vissa fall till och med i århundraden och årtusenden. I det ögonblick vatten tränger in i fröets kärna inleds en växtprocess förutsatt att nästa faktor förekommer i rätt mängd, nämligen värme. Bristen på eller övermått av värme resulterar i att utvecklingen avbryts eller störs så allvarligt att kärnan förstörs. För de flesta fröer ligger den idealiska groddtemperaturen mellan 8°C och 16°C.

Denna väldoserade värme skapar tillsammans med vatten ett klimat som gynnar enzymernas aktivitet. Enzymer består huvudsakligen av protein och en aktiverande faktor som ofta utgörs av vitaminer och metalljoner. Deras uppgifter i groddprocessen består i att väcka fröets molekylära beståndsdelar ur deras passiva tillstånd och få igång kemiska reaktioner.

Dessa reaktioner blir nu till föremål för ytterligare en viktig faktor. När vattnet väl mjukat upp skalet och gjort det genomträngligt kan grunden för allt liv tränga in i kärnan, nämligen syre. Därmed får kärnan den gåtfulla initialimpuls som föranleder dess aktivitet. Nu arbetar allt i fröet på högvarv för att tillföra de ämnen och den energi som är viktiga för dess växt.

Kemiskt sett ger detta upphov till häpnadsväckande processer i vilket även hormoner spelar en viktig roll. I fröet ingår molekyler förbindningar med varandra, vidgas, växer för att slutligen delvis struktureras på nytt. Nya eller förstärkta essentiella aminosyror och vitaminer uppstår och stärkelse frigörs för ämnesomsättningsprocesser. Under den tid det tar för grodden – vid det laget även under inverkan av ljus – att börja växa inom några få dagar nå den storlek vid vilken den bör ätas fördubblas näringsvärdet flera gånger om.

De enzymer som har en stimulerande och ytterst possitiv inverkan på människans ämnesomsättning och matsmältning bör kanske nämnas i första rummet. Groddar är betydligt lättare för kroppen att tillgodogöra sig än hela korn eftersom många näringsämnen, exempelvis mineralämnen, är betydligt mer lättillgängliga. Svårsmält stärkelse har för att nämna ett annat exempel i avsevärd omfattning hunnit omvandlas till lättabsorberad glukos.

Även vitaminhalten är förvånansvärt hög i förhållande till fröets. Under de få dagar groddningsprocessen tar i anspråk ökar den avsevärt och kan vad gäller enskilda vitaminer utan vidare stiga med flera hundra procent. I samband med denna process uppstår märkligt hög vitamin B12, som annars endast förekommer i animaliskt protein och är av stor betydelse både för cellväxt och nervsystem. Amerikanska forskare har kunnat belägga förekomsten av vitamin B12 framför allt i groddar av baljväxter.

Kännedomen om de små groddarnas dolda krafter är flera tusen år gammal. De äldsta källorna härstammar från Asien, där groddarna traditionellt ingår bland baslivsmedlen. I Europa är groddarnas roll som lättillgänglig källa för en rad viktiga näringsämnen dock fortfarande obetydlig. Ändå är det lätt att gro frön själv för att alltid ha färska groddar till hands som ett självklart inslag i vardagsmaten. På så sätt har man även i värsta kristider alltid tillgång till ett färskt livsmedel som inte bara stärker immunförsvaret och ger riklig energi, utan dessutom är utomordentligt gott.


 

Magiska Enzymer

John Wikerstål - söndag, april 10, 2016

Det kanske viktigaste tillskottet som groddar förser kroppen med är enzymer. Enzymerna i groddar är ett speciellt protein som hjälper kroppen att ta tillvara näringsämnena i maten och höjer den livgivande enzymaktiviteten i kroppen. Enzymer i mat finnes bara i råa livsmedel och även om alla råa livsmedel innehåller enzymer så är groddade frön, säd och baljväxter de som innehåller mest, eftersom groddning drastiskt ökar enzyminnehållet. Groddar bevarar kroppens matsmältningsenzymer, vilket är ytterst betydelsefullt för vår hälsa, men hur går detta till? Groddade bönor, spannmål, nötter och frön mycket lättsmälta eftersom groddningsprocessen bryter ner stärkelsen till enkla kolhydrater och proteinet till fria aminosyror, så att kroppens egna matsmältningsenzymer inte behöver arbeta så hårt.

Om man någonsin haft bekymmer att äta bönor, så kan man grodda dessa och helt undvika besvär. Men kanske det viktigaste som groddar förser kroppen med är enzymer som hjälper till med matsmältningen. Enzymerna i groddar är ett speciellt protein som hjälper vår kropp att ta upp näringsämnena i maten och höjer den livgivande enzymaktiviteten. Födoämnesenzymer finns bara i råa livsmedel och även om alla råa livsmedel innehåller enzymer så är den enzymrikaste maten groddade frön, spannmål, och baljväxter. Groddning ökar enzyminnehållet i dessa livsmedel avsevärt, i vissa fall så mycket som fyrtio gånger jämfört med före groddningen. Dessa enzymer bryter ner proteiner och kolhydrater. De framställs normalt av kroppen, men finns också i stor koncentration i groddar. Forskare har visat hur enzymerna hjälper oss med nedbrytningen av proteiner, kolhydrater och fetter som ätits vid samma måltid genom sin aktivitet i både saliven och den övre delen av magen.

Dessa enzymer kan ersätta och hjälpa kroppens egna enzymer, och detta är mycket betydelsefullt. Matsmältningen har hög prioritet i vårt system och kroppen framställer en stor mängd matsmältningsenzymer när de saknas i maten. Kroppens förmåga att framställa dessa enzymer minskar när vi blir äldre och när detta händer minskar även förmågan att tillgodogöra sig vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Forskare har också visat att denna försämring av kroppens förmåga att framställa tillräckligt med enzymer beror på tidigare överproduktion av matsmältningsenzymer under många år.

Detta är en av anledningarna till reduceringen av enzymer i våra celler när vi blir gamla. När enzymaktiviteten minskar i cellerna accelererar åldrandet pga. den skada som de fria radikalerna orsakar vilket gör oss allt mer mottagliga för sjukdom. När vi får enzymer med maten behöver inte kroppen själv producera sådana koncentrerade matsmältningsenzymer. Därigenom ökar aktiviteten i alla kroppens övriga enzymer. Att äta enzymrika födoämnen som groddar hjälper vår kropp att producera andra enzymer så att de kan ligga på en adekvat nivå hela livet. Ju högre enzymaktivitet, desto friskare och biologiskt yngre kommer vi att vara. Eftersom för tidigt åldrande i stor utsträckning orsakas av brist på enzymer, kan den processen saktas ner genom att äta massor av enzymrik mat varje dag tillsammans med ett adekvat intag av vitaminer och mineraler. Groddade frön, spannmål, och baljväxter är de mest kraftfulla födoämnen som finns.